Hetsjakten på Sebastian Eguren har börjat. Och det mest förvånande med detta är väl att gnagets sportchef säger att ”Det är inte helt oväntat”. Men så bra, då vet vi att det är upp till lagets egna spelare att riskera sin säkerhet för att skydda ett av Wesströms kanske mindre lyckade nyförvärv. Inga utbildade vakter här inte.
Och sen detta: ”Höjer ni säkerheten nu? - Vi bedömer den säkerheten som vi har kring Eguren räcker eftersom det inte har hänt någonting.” Det ska väl inte behöva hända något för att man ska agera? Förebyggande syfte, någon? Heja AIK!
Jag är medveten om att det gäller att prestera på planen, att det är en resultatbaserad verksamhet och att blåbär är blåa och zebror randiga etcetera, etcetera. Men helt allvarligt: hur fan tänkte AIK här? Klubben har ju inte direkt profilerat sig som en förening som till varje pris tar avstånd från de supportergrupper som brukar våld och annat djävulskap och nu kryddar man det hela med att göra en FYRAmånadersvärvning som man vet kommer att sparka igång en än mer aggressiv stämning mellan klubbens supportrar. Att lagen ligger i olika divisioner köper jag inte för alla med koll vet att hur vida lagens huliganer brakar samman eller inte har någonting med om de spelar matcher mot varandra att göra.
Att Wesström sen går ut och gör uttalanden i stil med ”Vi är medvetna om att det här kan medföra en del uppretade Hammarby-supportrar” gör ju att man kan slå fast att de vet precis vad Eguren-värvningen med största sannolikhet kommer innebära för det fotbollsrelaterade våldet.
Jag vet inte, men ibland kanske inte att vinna är det viktigaste.
***
Innan jag skriver det som komma skall så vill jag bara klargöra att jag tycker det är helt åt helvete att fysiskt gå till attack mot en människa för att han har valt att jobba för en arbetsgivare som inte faller en i smaken. Det finns inga ursäkter, what. so. ever. Och nej, jag håller inte på Hammarby.
Med det sagt: Sebastián Eguren Ledesma, ¿Qué diablos has hecho?
Det du har gjort är det som gör att jag för var år som går tappar en liten bit av intresset för internationell toppfotboll. Spelare kysser klubbmärket, byter klubb för högre lön, kysser klubbmärket, byter klubb för högre lön, kysser klubbmärket och så tar vi det några varv till. En pengakarusell utan hjärta. Jag kan köpa att du vill spela i ett lag där du har goda chanser att få spela VM i sommar (däremot är jag jäkligt tveksam till att AIK skulle vara ett bra val om det är syftet) men - och det här men:et är väldigt betydande - du kan inte gång på annan förklara din kärlek till en klubb, ge löften till supportrarna och säga att du ska återvända och sedan gå till lagets värsta konkurrent och tro att du inte sårar människor.
Att supportrar tatuerat in ditt namn, döpt sina barn efter dig och diverse lustigheter är förvisso naivitet utom denna värld, men du har i din karriär som professionell, sjukligt välbetald fotbollsspelare en position där folk lyssnar och tror på det du säger. Med detta följer också ett ansvar.
Mest av allt hoppas jag att du inte råkar ut för något otäckt under din tid i AIK.
Men jag hoppas också att du kommer till insikt med hur många hängivna människor som brinner för Hammarby och fotbollen som du i och med dina lögner har svikit. Och jag hoppas verkligen att du inte blir uttagen till Uruguays VM-lag.
Efter bloggkoma är Bergman tillbaka lagom till den allsvenska försäsongshajpen närmar sig sitt crescendo. Och jag har saknat er också.
I går, allsvensk upptaktsträff i Pennybridge (som världens bästa Millencolin gjorde staden staden känd som ”down under”). En - som sig bör - torr och ja... torr (?) tillställning med klyschor kulsprutandes ut i slow motion (killen får till metaforerna i dag, det får man ändå ge mig) av en enad allsvensk tränarkår som det väl milt uttryckt inte direkt slår gnistor om. Detta toppades med en tråkig komiker (dagens fråga: är man då en komiker?), en vice vd från Volvo som inte heller han gjorde sitt kanske bästa framträdande i karriären och avslutningsvis - och håll i er nu - galamiddag deluxe med Carl Jan och Thomas Nordahl som stod för dagens bästa prestation när de agerade ”toastmasters”.
***
Eller bästa och bästa. Det är inte riktigt sant. Succén stod undertecknad för. Det var nämligen ingen som hade talat om för unge herr Bergman att det var kostym, skjorta och glittrande klänningar som var dresscode kvällen till ära. Så mina baggy jeans och gröna tjocktröja stack ut om vi säger så. Och det där med att tvingas sitta vid ett bord med sju personer man aldrig träffat förut är alltid intressant. Så även i går. Och där lämnar vi det med att konstatera att jag var i mitt ässe när jag vandrade hem genom Örebronatten.
***
I dag är jag - trot eller ej - också i mitt ässe och inom några fåtal timmar kommer Elfsborgs Emir Bajrami få njuta av det när jag kliver av tufftuff-tåget i Borås. Men först lite noterbart från gårdagen:
- Micke Stahre är den enda som vågar gå ut med att det är guld som gäller varpå Nanne Bergstrand slänger ut sig nåt dravel om psykologi. Nanne är ofta klok men Stahre och gnaget hymlade inte med att de hade guldet i sikte förra året heller och det gick ju rätt så bra. Gånger två. Jag och många med mig (cause I'm a mainstreamer, yes I am) tycker att det är jäkligt märkligt att Haglund, Nanne och Jonas Olsson inte kan säga att de går för guld. För det är ju uppenbart att det är det som måste vara målet med tanke på spelarmaterialet.
- Simon Bank. Jag har berömt honom förr men det tål att göras igen. Klok, vältalig, intressant utan att bli pretto. Tummen upp från sviten framför andra på Elite Stora Hotellet i Örebro.
- Stahre pratar - och inte så lite heller - som Thorsten Flinck. Han undviker också - precis som Flincky - ögonkontakt. Jag vet inte om jag gillar det eller inte. Tål att tänkas på. Not.
- Pelle Blohm sammanfattade det bäst, så jag lånar hans ord. "Det kändes lite beiget det här".
Internationella kvinnodagen i går. Den firar vi en dag i efterskott this way.
From either side of the fence - Vivre la difference.
Det är en evig debatt om hur mycket fotbollsspelare tjänar, hur bortskämda de är och att de bara sprider pengar omkring sig på världsliga ting som bilar, bilar och ja, bilar. Därför var det ett extra trevligt pressutskick jag fick i morse. En av mina musikaliska förebilder, Bono, har ju som bekant alltid drivit en kamp mot HIV/Aids och nu har han också fått med sig några fotbollsstjärnor (Drogba, Joe Cole, Arsjavin, Materazzi, Denilson m.fl.) på konceptet. Eller ja, spelarna har väl inget större val (även om jag har svårt att tro att de har något emot det) men deras sponsor nyttjar deras namn till något positivt och som ger vinning till någon annan än sponsorerna/spelarna själva.
Det är Nike som i ett samarbete med RED vill få folk att visa sitt stöd till HIV/Aids-drabbade genom att införskaffa röda Nike-skosnören till sina fotbolls/idrotts-pjucks och snöra på sig dessa.
”Genom att bära skosnörena så visar du att du bryr dig, men även att du hjälpers oss i arbetet med att skydda och behandla de miljoner människor som varje dag riskerar att insjukna eller som redan kämpar med effekterna av HIV” heter det i pressmeddelandet.
Intäkterna för skosnörena går alltså oavkortat till till projektet mot HIV/Aids.
Det är lite som ”rosa bandet” som många nappade på för att stötta bröstcancer-sjuka, fast det här lite fiffigare tycker jag. Ett lätt, och rätt snyggt, sätt att visa att man bryr sig.
Mohamed Ahmed, skribent på svenska fans Barcelonasajt skriver fint. Och i väntan på att jag ska samla mina tankar kring allt jag upplevt under århundradets match i klubbfotboll så låter jag hans ord få pryda denna bloggen.
”Förlåt, Ibra. Förlåt för allt. Förlåt för allt jag har sagt och allt jag har tyckt om dig. Jag har kallat dig överskattad, jag har kallat dig dålig. Jag vill bikta mig. Jag vill be om ursäkt för allt ont jag har sagt.
Jag bad om David Villa i somras, men jag har glömt hans namn nu. Du är den enda för mig, du är den enda jag vill ha. Du är vår nummer 9. Du är Barcelonas nummer 9. Bär numret med stolthet.”
Vi var många som blev förvånade när Mikael Dahlberg blev uttagen till landslagets januariturné och dessutom fick spela (!) och till råga på allt gjorde mål (!!!!). Som den grävande journalist jag är så har jag nu, dock lite av en slump, tagit reda på spelet bakom kulisserna. Håll i er nu.
I en butik som liknar Press stop, Arlanda, 14.42 den 27 november 2LAX9. Fotbollsverige.se:s chefredaktör Mårthen Bergman har precis plockat på sig senaste Café, King och en Ramlösa citrus och överräckt sitt Visa-kort (här hade jag velat skriva Amex platina men det kommer...) till killen bakom kassan. Då han släpper bomben.
”Ruuuuuggigt lik Mikael Dahlberg i Djurgården!”
Jag gjorde en snabb övervägning huruvida jag självgott skull dra till med ”ja, han är ju rätt så snygg så...” (vilket han ju faktiskt är) men valde sedan en mer ödmjuk linje:
”Kanske det, men jag förhoppningsvis bättre på att spela fotboll.”
Så, summa summarum; Lars-Roland blandade alltså ihop Micke Dahlberg med mig och därför blev han, under tidigare nämnda chockartade omständigheter, uttagen i landslaget.
Dahlberg har sekunderna innan fått reda på att han är väldigt lik en viss Mårthen Bergman.
FYI så ligger Mikael Dahlberg just nu på ett hotellrum i Barcelonas stadskärna, Barri Gotic, och käkar Toblerone. Detta efter att ha smält i sig ett tiotal fantastiska tapas från hårt rekommenderade baren Sagardi samt sköljt ned dessa med una cerveza por favor. Med andra ord, ”Dahla” har haft det sämre.
"Jag har försökt att prata med managern men det är ingen mening. Jag kunde inte göra någonting med feedbacken han gav mig. Hans filosofi är simpel - gör ditt bästa på träning och sen kommer du få din chans. Men ibland undrar jag hur länge jag kan hålla ut. Många spelare kan spela väldigt många dåliga matcher och behålla sina platser - det kan inte jag."
Jag kan förstå Babels frustration över att ha fått hoppa in i över hälften av sina matcher för Liverpool men har gå-ut-i-pressen-och-gnälla fungerat någon gång?
Benitez är inte en man som börjar lita på dig från början. Benitez är en man som i vissa situationer kan göra exakt motsatsen mot vad du förväntar dig flera gånger. Varje gång jag eller min agent har pratat med honom har han sagt att jag inte ska lämna och att han tror på mig.
Vi måste lita på att han säger sanningen. Att säga det är annorlunda än att visa det. Vi har kommit överens att kolla över min situation under vinteruppehållet. Har det inte förbättrats då, måste jag vara ärlig, så vill jag spela någon annanstans."
"Alla forwards, de lever för sin egen framgång. Det är svårt för någon som inte är naturligt självisk att agera själviskt. Jag vet inte om mina lagkamrater är chockade av det nya jag men ser ibland att de blir förvirrade. Normalt sett skulle jag passat bollen - nu tar jag och skjuter själv oftare. Jag ser att de kollar på mig med en blick som säger "Hey! Jag är fri!". Men jag tänker inte förklara det ytterliggare då de inte ger mig någon förklaring när jag ville ha bollen."
Ryan Babel inför ödesmötet mot Debrecen.
Man får ju ändå ge honom att han ger skäl för sitt efternamn.
Jag anser att tjänar man hundratusentals dineros i veckan så ska man hålla käften och kämpa på. Och om man så gjort under lång tid utan att få chansen, tycker att man är orättvist behandlad och blir sugen på att byta klubb. Då tar man upp det internt och inte via media.
Men det här är förstås en dröm för journalister. Tack o bock.
1 minut och 44 sekunder. Vilken drömstart Erik Hamrén hade kunnat få på sin karriär som landslagstränare. Jag undrar vad som rörde sig i hans huvud när allsvenska skyttekungen kom blev renare än Rudolf.
Han gör ett trevligt intryck den där Hamrén. Gentlemannamässigt artig och lite småcharmig. Har ni läst det förut? Då skippar vi en utläggning i ämnet.
Hörnmålet som Italien bjuds på påminner mig om en sak som Ponta Wernbloom sa efter att Sverige åkt ut mot England i U21-EM i somras. Tre mål i rumpan på tre fasta situationer och ”Boom Boom” var mycket självkritisk efteråt (inte mot sig själv förstås, han spelade ju inte).
”Vi måste bli ännu fulare i straffområdet, ännu vassare armbågar.” No shit.
***
SVT-sportens inslag om Klas Ingesson var det bästa jag sett inom genren sedan, ja, det är längesen.
Verkar vara en go gubbe den där Klas. Så jordnära, enkel och full av självinsikt.
På tal om Sverige-England. Just de här tre grejerna kan man ju se hur många gånger som helst. Ryser varenda gång. Och jag kan fortfarande gräma mig över att Bergs fenomenala nick i förlängningen gick i ribban.
Den kanske bästa bloggen i detta land har snokat rätt på ett mycket intressant resonemang i en fransk blaska. Och eftersom att jag inte kan franska så lyfter jag på hatten för Banken och länkar till hans blogginlägg (trafikrekord, någon?) istället för att översätta det själv och creda mig själv för att jag läser franska fotbollsblaskor som jag de facto inte läser.
Men nu till det mest intressanta kring detta. Banken avslutar sitt blogginlägg med följande:
”Vi i Sverige har förstås delvis andra kriterier, men eftersom det här inlägget redan rasat iväg och blivit för långt så får ni ta över och reda ut dem. Jag är mest övertygad om att vi tenderar att ge mittbackar för höga betyg, på ytterbackarnas bekostnad. Och att yttermittfältare som lyckas med en rolig dribbling gynnas tämligen otillbörligt.”
Så nu ska jag ge er lite inside om hur det kan se ut när Sveriges största tidning sätter betyg på svenska landslagsspelare.
Vi vrider tillbaka klockan till midsommarafton, Sveriges U21-landslag har precis fått stryk med 2-1 mot Italien och undertecknad och kollega Österberg blir, då vi bor på samma hotell, bjudna på midsommarmiddag (eller rättare sagt: den här middagen) tillsammans med Sportbladets garde på plats.
Klockan var sent, ett par (icke fler) nubbar hade åkt ner och kalla köttbullar blandades med vindruvor och grillchips. En av reportrarna hojtade till, nu var det dags för spelarbetyg. Hierarkin blev genast tydlig. När folk inte var överens - betygsförslaget skreks rakt ut i luften utan handuppräckning - hade Sveriges bästa sportkrönikör den avgörande rösten, där var det banimej ingen som sa emot, annat än lite muttrande (något om att ”bara för att spelarna själva säger att du kan fotboll behöver inte det betyda att det är så, jag har faktiskt spelat i Ljungskile.”) med blicken ner i backen.
Emil Johansson började till exempel på en trea men Bank högg hårt och skoningslöst. Johansson hade ju orsakat frisparken som ledde till 2-1-målet och inte heller kommit med speciellt mycket i offensiven. Betyget störtdök, 25 meter, magplask och ettan hamrades ner på tangentbordet. Lustig åkte på samma slakt då han gick bort sig på 1-0-målet som Balotelli elegent skruvade in.
Dagen efter var det presskonferens i Båstad och på väg från Hotell Skansen till parkeringen gick jag och Österberg förbi ovan nämnda Johansson som satt på en gräsplätt tillsammans med familj (?) och flickvän (!!!!!)*. Han satt där bläddrandes i en dagsfärsk Sportbladet och Österberg sa det alla - det vill säga han och jag - tänkte: ”Han skulle bara veta hur och under vilka förhållanden den där betygssättningen har gått till...”.
Så Emil, om du läser detta, nu vet du att det är en sen midsommarmiddag, med ett gäng oerhört skickliga men ack så slitna och trötta yrkesmän, på ett hotell i Helsingborg som ligger bakom att du inte blev blev proffs i somras utan istället blev den som rasade ur allsvenskan.
Jag kommer ihåg att han glimtvis var fullkomligt lysande under sejouren i MFF 03-04. Dock ingen man lutar sig emot det börjar blåsa. Grahn är snarare den som ser till att träden (höhö) börjar svaja. Synd att inte de talangfulla spelarna inte alltid har psykena för att förädla det. Men det ska bli mycket intressant att se var han hamnar nu. Mjällby?
***
Richard Henriksson slutar kicka boll för att satsa på journalistiken. Kommentaren?
”Och jag har valt den del som ger mig mest glädje och utmaningar. Där jag känner att jag har bäst utvecklingsmöjligheter.” Härligt med den självinsikten. Med det inte sagt att Henriksson är en dålig journalist.
Trist för oss journalister. Ytterligare en vass konkurrent till de få jobben som finns och en färre spelare som ofta har något vettigt komma med.
Nej, men om man skulle ta att bjuda på lite trevlig facebook-journalistik. Jag - almighty Bergman - och tidigare FS-skribenten och numera AIK-bloggens drivare Daniel Olemyr hade en liten diskussion på fejjan (som de trendiga kallar det) angående hybris. Jag återger er här nedan hela samtalet.
Olemyr: ”Shit alltså. dif verkar ha drabbats av nån total jävla hybris för att man grejade sig kvar på en målvaktstabbe i kval mot Assyriska.. herregud.”
Bergman: ”Å andra sidan verkar ju AIK ha drabbats av någon jävla hybris efter att ha vunnit guld i Europas 26:e bästa liga samt en cup som inte en jävel någonsin brytt sig om. Ödmjukhet i medgång brukar vara ett framgångsrecept. Men men, det slår tillbaka så mycket hårdare när Cork City slår ut er i första omgången nästa år istället. Och Mutumba blivit utraderad av någon irländsk 33-åring som max lirat i i skotska division 2 en säsong för sex år sedan.”
Olemyr: ”Det där med 26:e bästa liga är det löjligaste måttet jag vet. Är ju bara resultatet av att ligan är mycket jämnare än alla andra. Bunta ihop ett allstar-lag med allsvenskan spelare (vilket är detsamma som i de ligor som ligger framför) så skulle ligan ligga betydligt högre upp och vi skulle ha ett lag i Europa oftare. Men SvFF och politiker är ju så jävla rädda för att storkklubbarna ska sticka iväg så en sådan utveckling hålls tillbaka.
Och jag vet inte om jag håller med om att ödmjukhet någonsin varit ett framgångsrikt segerrecept. Det är bara något som folkhemsmentaliteten som präglar hela Sverige får oss att tro.”
Bergman: ”Roger Federer, Tiger Woods, Wayne Gretzky. Ödmjuka med hyfsade framgångar.
Och det där med att det är resultatet av att ligan är mycket jämnare stämmer ju inte alls. AIK:s bästa spelare - Ivan Obolo - hade förmodligen varit en av två anfallare i en all star-elva från allsvenskan. Möjligtvis att Wanderson tagit hans plats bredvid Tobbe om inte Wanderson placerats på mitten. Hans största merit är att ha gjort en match i Piacenza för att sedan bli petad. I ett bottengäng i Serie A. Tobbe var i sin tur bänknötare i ett ruttet Championship-gäng. En av allsvenskans bästa mittbackar, Jos, har varit kung i Finland, förutom spel i Gnaget. Klart som fan det är en pissig liga. Kalmar var toköverlägset förra året, spelmässigt och målmässigt de mest överlägsna guldlaget på många år. Ändå var det bara tack och hej mot Debrecen som kammat noll i CL i en grupp som inte innehåller något lag som får ses som topp 10 (om ens topp 15) i Europa just nu. AIK skulle utan tvekan vara ett lag på nedre halvan av Championship, fömodligen långt ner på den.
Med det inte sagt att jag inte tycker Djurgården får väl mycket hybris av att med nöd och näppe slagit ut ett amatörlag, men AIK har banimej fått hybris av att vinna allsvenskan också. Ingen av spelarna i laget har bevisat någonting utanför allsvenskan (Mutumba o Jos i Finland(!) och Nisse med någon halvdan säsong i Blackburn) och jag är ytterst tveksam att någon av dem kommer att göra det också. Göteborg och Kalmar hade ju rätt att få hybris, även om de inte fick det ens i närheten av AIK, med tanke på vad som hänt med deras spelare sedan dess. Hysén, Johansson, Svensson, Bjärsa och Wernbloom till landslaget ochde två sistnämnda proffs. Elm, Elm, Elm, Ingelsten och Cesar proffs och två av dem till landslaget.
Kan inte se vilken spelare i AIK som ska bli en framtida landslagsspelare i Sverige (eller något annat land heller för den delen). Möjligtvis att Örlund blir tredjekeeper nu när han går till Rosenberg.”
Olemyr: ”Men Mårthen. Imorgon är det ett år sedan AIK stod utan såväl sportslig som administrativ ledning. Som jag ser det så är det en större prestation (eller åtminstone minst lika stor) att ta sig ur den sitsen och sedermera vinna ett SM-guld än att förlora spelare till proffslivet och sedermera förlora ett SM-guld.
För övrigt så tror jag fortfarande inte att Allsvenskan är en sämre liga en många, många av dem som rankas högre. Allsvenskan hade ju varit där Danmark är idag om den givits förutsättningar. Våra spelare är inte sämre än deras - det handlar ju om att våra spelare hellre lirar i deras liga. De bästa spelarna i Allsvenskan har inga större problem att etablera sig i Danmark liksom. Och var ligger deras liga på rankingen?
Vidare tycker jag att Kalmar på vunnit med 7-0 mot Debrecen (trots tapp på flera nycklar från guldlaget året innan) på Fredrikskans och att Liverpool visst är ett av Europas 15 bästa lag.
När det gäller idrottsmännen du räknar upp. Handlar inte om att dom är ödmjuka. Handlar om att dom är sig själva, precis som alla AIK:s spelare tillåts vara. Viktig skillnad där!
En sak till. Ivan Obolo är inte AIK:s bästa spelare - det är Jorge Ortiz.”
Observera att jag låter Olemyr få sista ordet, i min blogg. Kanske borde stå Federer, Woods, Gretzky och Bergman.
Hammarby gjorde som så många gånger tidigare denna säsong. Såg ut att rädda upp det - men klappade igenom totalt. Publikmässigt är det förstås väldigt tråkigt att Bajen åker. Å andra sidan är det ju ett jättelyft för superettan. Gör Djurgården sällskap har vi en superetta med flera klassiska lag när nästa säsong drar i gång.
Släng på antingen Örgryte eller ett syrianska-derby och jag hade varit ganska nöjd om jag hetat Niklas Jarelind (förutsatt att han inte avancerar från TV4 Sport förstås).
Det är annat än Mjällby-Trelleborg och Häcken-Gefle det.
Men det finns ju två sidor av det berömda myntet och om rätt ska vara rätt så står ju Ängelholm-J Södra sig ganska slätt mot AIK-Göteborg, Helsingborg-Malmö och, ja, ni hajar.
***
Henkeborgs IF är inte direkt laget att luta sig emot om de inte har något att spela för... om man säger så.
***
Tillbaka till söders bröder.
Ingen ordförande, ingen VD, ingen tränare, ingen assisterande tränare och - värst av allt - inga cash.
Det sistnämnda behövs ju för att fylla resten.
Men jag tror på ett snabbt återtåg. Eller jag hoppas i alla fall det. För allsvenskans skull.
***
Henrik Larssons tårar. Och kramen han fick från Bosse Nilsson. Som en liten pojk i armarna på farsgubben. Mycket fint.
En Expressenmurvel slängde ur sig ”Danmark har inte förlorat en VM-kval-match på Parken sedan 1981”.
– Ja, ja, det är ju självklart ett bra facit, var det enda Viktor Elm fick fram.
Bergman såg skräcken i mellanbroderns ögon och bestämde sig för att gå in och styra upp det hela.
”Men för varje vinst kommer man ju närmre en förlust...” Viktor spricker upp i ett leende.
– Precis!
Så nu har jag gjort mitt för att se till att våra svenska spelare inte känner sig underlägsna på lördag.
Å andra sidan verkar inte det direkt vara det största problemet i blågult just nu. Samtliga spelare verkar överens om att Sverige är ett bättre lag än Danmark. Jag är tveksam. Bättre individualister, jo, men som lag? Nja.
***
Zlatan öste på och totalslaktade Danmarks spelarmaterial för att lira 4-3-3. Nu håller jag tummen min för att det blir verkstad på Parken också.
***
Bellamy fortsätter att leverera. Det är han och Daniel Larsson. Hand i hand.
***
Rydström är ju stundtals förbaskat bra i Ekwall vs Lundh. Det bästaste var ju när han kommenterade Zlatans ”Du har spelat för mycket vänsterback” med ”ska han kritisera någon så är det ju Kim som är på en så hög nivå, det funkar ju inte med Holmén till exempel, det hade ju varit som att krossa en myra.”
Fantastiskt!
***
Viktor Elm fick också frågan om diskussionen kring vem som är bäst av Zlatan och Bendtner och han ryckte på axlarna och skrattade gott.
– Det är väl ingen tvekan i och för sig. Den får man nog ta med en nypa salt. Med tanke på sin ålder är ju Bendtner bra men det går ju inte att jämföra med Zlatan. Han är betydligt bättre.
Vad drar vi för slutsatser av det? Något i stil med detta kanske?
Dime Jankulovski höll på att bli hela Solnas hjälte. Men vem dyker upp som gubben i lådan? Jo, Stefan ”målsumparen/assistkungen” Selakovic och visar gamla skyttekungstakter när han tråcklar in två bollar i nät. Och herregud vilken avslutning. 93.02. Det är så en guldstrid ska utkämpas.
***
Det ryktas ju om Cesc till Barcelona nästa år. Fabregas, Xavi, Iniesta. Kan rullas ganska bra på mitten av Kataloniens stolthet med andra ord. Detta förutsätter förstås att kvällstidningarna fortsätter sin - tydligen helt omotiverade - ”hetsjakt” på Dulee.
***
Bajens fans fick bort Staffan Thorsell avgår efter att han påstår att han blivit dödshotad av supportrar. Ska supportrar verkligen styra en klubb? Eller ska folk med kompetens göra det? I detta fall verkade ju Thorsells kompetens gå att ifrågasätta men jag tycker ändå det är lite skrämmande att Thorsell tvingas backa på grund av detta. Det hade varit en sak om supportrar i en lugn diskussion med Thorsell hade förklarat varför han ska avgå.
Att sen Bajen Fans ordförande Daniel Sundqvist gör en ”Black Army” och står bakom huliganernas beteende är ju lite sorgligt.
Aftonbladet: Har du någon aning om vilka som ligger bakom hoten? – Det förstår du säkert att jag inte kan gå in på. Jag har ingen kommentar.
Går ju att tolka på, typ ett sätt?
Eller detta:
Aftonbladet: Vad tycker du om att han avgår efter hot? – Jag har samma uppfattning om hot som du: det är inte okej. Men jag kan förstå deras frustration, även om sättet de visar det på kanske inte är det lyckligaste. Men det är fortfarande bara han som påstår att han har hotats, vi vet ju inte om det är så än.
Nej, Daniel Sundqvist, Staffan Thorsell går säkert ut och säger så bara för att han tycker det är skoj.
Känns som det bara går utför i Bajen Fans. Men Sundqvist kanske också har blivit hotad och vågar därför inte helt och hållet ta avstånd från det? Vem vet.
Fint mottagande för ”Alex” i dag när han entrade gamla nya nygamla gammelnya lilla Ullevi till, för att citera Granqvist, ett monumentalt megaljud.
Blåvitt spelar inte bra, har massor av nycklar skadade och vinner i slutsekunden. Luktar inte det lite guld så säg.
***
Xavi, Andres Iniesta, Dulee Johnson. Är det bara jag som kan se det framför mig?
***
Om det finns en spelare i hela världen som jag unnar att göra mål på Manchester City för att sedan göra ”en Adebayor” så är det Richard Dunne som efter åtta år och 232 matcher spolades av Man C. Och på måndagskvällen gjorde han det, utan att röra en min efteråt. Respekt.
***
Vilket underbart glädjefnatt.
***
Btw hade jag gärna haft Aaron Lennon som ytter i mitt lag.
Edward Ofere har vaknat. Och Daniel Larsson har återuppstått från de döda. Eller var det bara det att det var Bajen som stod för motståndet?
Absolut ingenting har hänt sedan Tony ersattes av Thom. ”Det finns ingen som viker ner sig”, sade Bajens nya tränare efter förlusten. Det var ett sånt tillfälle då jag inte kan låta bli att undra ”såg vi samma match?”.
***
Den där straffmissen under U21-EM kanske var nyttig för Guillermo ”Gische” Molins. Snacka om uppryckning efter en knackig vårsäsong.
***
Ofere. Sju mål på fyra matcher. Nypa. Sig. Hårt. I. Armen.
***
Och Joakim Sjöhage såg till att Henke aldrig kommer få det där guldet. Åtminstone inte som spelare. Det hade jag faktiskt kunnat unna honom.
***
Hammarby däremot har sju raka förluster. Sparka. Sig. Hårt. I. Röva.
Jag gillar Mourinho. Även om han säger så puckade saker ibland så att klockorna stannar så har han en attityd som är svår att inte le åt. När Viasat-Frida frågade om Barcelona kan vinna Champions League med Zlatan (vad är det för jävla fråga?) svarar han kallt ”De vann utan honom så de behöver inte honom för det”. Wonderful.
***
Om inte Djurgården åker ur i år så gör inget lag det.
***
Adebayor alltså. Den ruschen. Bolt får se upp.
***
Tillbaka till Champions League. Viasat har lite att jobba på. Experten Bosse P surrade några varv och helt plötsligt kom han typ framt ill att Zlatan är större än Messí. Que?
Och när de gör reklam för Ligue 1 så drar de stenhårt på Lyons superstjärnor Juninho och Benzema. Problemet? Att ingen av dessa två spelar i Lyon.
***
Starkt att Fredrik Söderström i ”Din röst i natten” med Sladjan slänger ur sig att Bajen förmodligen legat högre upp om de hade haft Thom Åhlund från start. Att det sedan med största säkerhet är bullshit är en annan femma.
***
Sladjan försökte också få ur landslagsbossen Lasse Richt hurvida Bosse P var bra på att ”skava hälsenor” under sin tid som spelare. ”Han var ganska duktig, det där har jag inget minne av”, svarade diplomatiske Richt. Far min gick på högvarv i soffan ”han var en ful jävel den där Bosse. Sparkade bara efter benen!”. Så där fick ni sanningen som Richt undanhöll.
Chippen ringde alltså till Zlatan och berättade att han hade fått foten av Lasse L. Är det bara jag, eller hade man velat höra det samtalet?
Annars var Zlatan på sisodär humör i går. Fast tro fan det när man får femtioelva frågor om ett knä som man redan svarat femtioelva gånger på.
***
Om uppgifterna om att David Elm cashar in 100 papp i veckan på att sitta på Fulhams bänk (för mycket mer än så lär det ju inte bli) stämmer så är det ju helt absurt. Visst, alla störda löner i fotbollsvärlden är ju ingen nyhet, men jag menar, C-Ron, Messí och kompani är ju extraordinära artister. Men jag menar, David Elm? Kan ni se honom stångas med Vidic? Ferdinand? Terry? Carragher?
Det känns som att det finns många fotbollsarbetare i lägre divisioner (läs: Hannes Stiller) som hade kunnat göra precis samma jobb i Kalmar.
Men hur mycket hans bröders framgångar (och viljan att en vacker dag locka Rasmus till Fulham) samt Patrick Mörks skicklighet som agent ligger bakom flytten lär vi aldrig få veta.
Och jag vill förtydliga att jag inte på något sätt missunnar David Elm den här chansen. En mycket sympatisk och trevlig kille. Ingen blir gladare än jag om han lyckas... hmm... kan hända att någon annan blir det, men jag ligger helt klart högt på listan.
Efter månadsuppehåll är vi upp och rullar igen. Hoppas ni saknat mig lika mycket som jag saknat er. Vad har hänt sen sist då? En kort resumé.
* ”Chippen” petad. Bergman says: Inte oväntat, men jag tror att det ligger mer än bara hans icke-prestationer på planen bakom detta beslut.
* Rasmus Elm till Alkmaar. Bergman says: Lillebrorsan slängde om bokstäverna i Kalmar och fick en rätt rejäl löneförhöjning.
* David Elm till Fulham. Bergman says: Vilken stångande anfallare som helst i Championship är förmodligen minst lika bra, och förmodligen minst dubbelt så dyr. Kul dock att den minst talangfulle brodern går till den bästa klubben.
Missade vi något? Ja, just det!
* Zlatan till Barcelona. Bergman says: Helt rätt och sjukt kul. Kommer bli succé. Och med Diego i Juventus så blir Serie A ändå lika roligt att följa i år.
På tal om Zlatan så ska han hålla låda i dag. Var? Stockholms Stadions inre. När? 12.45. Vilka rapporterar direkt? Fotbollsverige.se.
Så om ni nu lägger ihop 1+1 så kommer ni fram till att Zlatan, för första gången sedan flytten till Barcelona, ska få träffa mig. Inte illa.
Noterbart från veckans landslagssamling
* Tobias Hysén och Seb Larsson har lirat mycket på varsin kant. För inhopp eller start? Förmodligen inhopp.
* Samuel Holmén har förutom Hysén (vilket inte lär hända) ingen konkurrent på sin position. Om inte Lasse L flyttar över Rasmus till vänsterkanten (vilket inte lär hända).
* Många spelare på oförskämt bra humör. Elmander, Majsan, Kimpa och Elm för att nämna några. Kul med mungiporna uppåt i detta landslag.
* Kimpa bjöd på lite humor när han först deklarerade att den enda som är kvar i Djurgården sedan hans tid i klubben är planskötaren Jonny, som ”förvisso fixar en jävligt bra plan”. Sedan sa han också att ”hjärtat klappar för Häcken” och tillade snabbt ”klubben Häcken alltså...”.
Tycker ni det varit ovanligt glest mellan blogginläggen? Förklaringen är att jag tog lite semester, drog till Ischia (utanför Neapel), njöt av 35 grader och sol på dagarna och 28 grader på nätterna. Men det bästa av allt, jag bodde på ett hotell utan internet. Dvs, inget jobb, at all. Förutom att som den kanske enda svensken på ön hela tiden stöta ihop med folk som ville snacka ”Ibra”.
Nu är jag tillbaka i rullning men bloggen har ytterligare någon vecka semester.
Andreas Landgren buades ut av sina egna fans. Killen har lirat i Helsingborg nästan hela sitt liv. Han kanske inte har bidragit under så vidare värst lång tid i a-laget, men ändå. Vad hade du själv gjort om en italiensk Serie A-klubb gav dig en fet lön? Nobbat det härliga klimatet, den goda maten, det stora äventyret och den fetare plånboken, för att stanna i allsvenskan och klubben du spelat i nästan hela livet?
Jasså, det hade du säger du? Då är du antingen dålig på att sätta dig in i situationer eller bara lite vrickad.
Jag minns att Lennart Ekdal, ”TV4-profil” och pappa till Albin Ekdal, sa något i stil med detta när hans 18-årige son bestämt sig för att flytta till Juventus: ”Det värsta som kan hända är att han kommer hem om ett par år och har tjänat mycket pengar, lärt sig ett nytt språk och har ett minne för livet”.
Det var mycket klokt sagt.
Må det bära eller brista, man kan ändå inte annat än förstå Landgrens beslut. Jag menar, efter killens enda halvlek i U21-EM ska han nog ta första bästa bud som kommer från utlandet. Klubbarna lär inte stått i kö direkt.
Däremot var detta uttalande mycket onödigt: ”Det känns som en själv, att man har ett större HIF-hjärta än vissa av dem som står där borta.”
Han har säkert rätt. Men, snälla, söta, rara pöjk. Om du någon gång tänkt dig att återvända till HIF så var väl inte det det allra smidigaste du kunde kläckt ur dig. Och om du nu ska spela på Olympia hela hösten så var det rentav urkorkat.
Supportrar som inte tjänar ett öre på Helsingborg - förutom någon enstaka vinst på oddset - kommer inte tycka mer om dig för att du påpekar att du - som nyss skrivit på som bosman så att Helsingborg inte får ett öre för besväret - påpekar att du har mer hjärta för klubben än dem.
Men, lagt kort ligger och jag hoppas Landgren blir kvar i Helsingborg året ut så man får följa hur relationen med fansen utvecklar sig.
***
När jag ändå är inne på tema Helsingborg. Vilken oförskämt snygg målvaktsdress Pär Hansson hade i går. Fattas bara att han byter till vita skor också. Med tanke på ingripandet på 2-2-målet verkade det som att han själv också gillar den. Undvika gräsfläckar är ingen bra taktik som målvakt.
Nu börjar man känna igen det Kalmar som vann guld förra säsongen. Och det Djurgården som laget spelade innan de tre senaste matcherna. Å ena sidan, vilken makalös rödvit offensiv. Lekfullt, påhittigt, vågat, vackert och effektivt så in i bomben. Å andra sidan, vilken sanslöst virrig blåblå defensiv. Tafatt, osäkert, segt och under all kritik. Visst, Rasmus Elms frispark och Tobias Erikssons monstervolley går inte att lasta försvaret för. Så vi säger 4-1 istället. Vilket är åt h-vete för dåligt om Dif vill lira allsvenskan 2010.
***
Och jag som trodde att Rasmus Elm - hemkär som han är - skulle stanna året ut. Det är bara att glömma nu. Massor av scouter på läktarna i dag när lillebrorsan dominerade fullständigt. Sicken matchvinnare. Det är ju en nedrans tur att han inte lirar i Malmö FF. För i sådana fall hade han ju varit för sliten för att spela de två senaste matcherna. Som resulterat i fyra mål. Från en mittfältare.
***
Kollega Torstensson - som inte är Lagerbäckryggdunkaren numero uno - hade lite tankar under matchen som han delgav mig.
Vid 1-1:”Jonson nätar.. nu ringer snart Lagerbäck och övertalar honom om en comeback.. och sedan är det hej då till Berg i landslaget i två år till..” Vid 5-1:”5-1 av Eriksson... Men jag tror fortfarande att Lagerbäck sitter hemma och tänker "hade vi bara haft Mattias Jonson så hade vi slagit Danmark, han gör ju fortfarande mål”
Sitter på tåget från Malmoe till hufvudstaden och läser ikapp lite om allt som skrivits om U21-EM efter strafförlusten mot Sverige. Fastnar vid en sak som Simon Bank nämnde och som han även plitat ner i hans och Nivas eminenta blogg på Bladet. Han jämför Marcus Bergs straff med den engelska förbundskaptenen Stuart Pearces miss mot Tyskland 1990. Jag underhöll mig själv med att ta en printscreen från de mest lika vinklar jag kunde hitta. Skrämmande...
MALMÖ. U21-EM tog slut i går. Javisst, finalen är kvar. Men allvarligt, vem bryr sig? Mattias Bjärsmyr fick efter matchen i går frågan om vad han trodde om finalen och svarade: ”Ja, man får väl hoppas att England vinner detta men... alltså, fan vad ont det gör att säga, men jag tycker vi är värdiga mästare”. Han har så rätt, så rätt.
I dag (lördag) höll landslaget en sista presskonferens på Radisson i Göteborg. Journalistpacket släpptes in genom två "portar" och därinne satt hela laget och hade precis avslutat en frukost. Det var en märklig känsla och kändes nästan som att vi klev ut på en scen och att U21-gänget var publiken. Bjärsa och Lustig garvade gott åt synen.
Sen fick landslagsläkaren gå fram och svara på frågor om Söders skada. Han stod där, mittemellan packet och de sittande spelarna med Söder bara några meter bredvid sig. Kändes jävligt märkligt och inte alls bra. Söders ansiktsutryck... ingen höjdare.
***
Det känns vemodigt att turneringen är slut. Dels skönt att komma hem efter 26 dagar i rad på fältet men mest är det en stor besvikelse över att denna fantastiska fotbollsmånad är över. Jag brukar hålla mig hyfsat neutral på pressläktaren, men med det här laget var det bara löjligt att ens försöka. När Toivonen skruvade in frisparken och Berg kvitterade på Söders Zlatan-klack flög jag upp från stolen, knöt näven i luften och bara skrek rakt ut. Att göra något annat hade bara känts ännu mer löjligt. Det är omöjligt att inte känna för det här gänget.
***
Labinot Harbuzi. Säga vad man vill, men vilken artist. Han eldade på den svenska publiken gång på gång i går och att se honom med bollen vid fötterna är en fröjd. Även hans kommentar om vad som hände i den andra halvleken: Första halvlek kändes det som att vi var mer tillbakadragna och spelade runt vårt eget straffområde. I andra halvlek vågar vi hålla i boll och då märker de att ”Oj, här börjar det hända saker".
I dag gick han fram till Jörgen Lennartsson, kramade om honom och sa ”tack för att jag fick chansen att vara med om det här”. Sen gick han vidare till Tommy Söderberg som öppnade sin famn med orden ”Labbe, man!”.
***
En annan spelare som snackade länge och väl med förbundskaptenerna var Johan Dahlin. Målvakten hölls om länge av Jörgen Lennartsson och gråten satt i halsen på en tårögd Dahlin. Jag joggade ifatt honom innan han skulle lämna hotellet, frågade om det var tungt, fick en nick och ett "som fan.." tillbaka, och tackade honom för en alldeles fantastisk turnering.
Måste vara otroligt jobbigt att lämna ett gäng man varit med i de senaste fem åren och bott tillsammans med de senaste 26 dagarna. Och att det blev på det sättet gjorde förstås inte saken bättre.
***
Man måste bara älska en sån som Tommy Söderberg.
***
Slutligen, en förlust är en förlust, men i dag går tankarna till Robin Söder. Kämpa, så ser vi dig på topp med Zlatan i Polen/Ukraina 2012.
BÅSTAD. Igår var det dags igen. Journalistpacket uttryckte sina egentliga drömmar i en match som till slut avgjordes på straffar. Mitt lag förlorade.
Det blev inte någon returmatch då vissa hade bytt kläder, vilket oundvikligen gav konsekvensen att det blev nya lag. Jag själv var en av dem då jag hade inspirerats och körde långärmad t-shirt under kortärmad. Ofattbart att bara två (Bajrami och Martin Olsson) i landslaget har förstått att det är det som gäller anno 2009, fan vad snyggt det är!
Laguppställningarna var som följer:
Svart lag: Daniel Kristoffersson, Expressen.
Mårthen Bergman, Fotbollsverige.se
Jenny Modin, Aftonbladet.
Robert Laul, Aftonbladet.
Jens Tolgraven, TV4.
Olof Lundh, TV4.
Vitt lag: Joakim Österberg, Fotbollsverige.se
Simon Bank, Aftonbladet.
Marcus Leifby, Aftonbladet.
Magnus Wennman, Aftonbladet.
Peter Jihde, TV4.
Johan Orrenius, Expressen.
Även gårdagens drabbning utspelade sig i två delar.
Den första präglades av Xabi Alonso-krossar av Bank, kärnkraftverksnärkampsspel av Laul, Daniel Andersson-passningsspel i sid led av Jihde och missförstådda genialiteter av undertecknad.
Resultatet landade nånstans vid 13-13.
Efter förra matchen lovade jag att jag skulle göra två tunnlar och det avgörande målet. Så blev inte fallet.
Jag frestas av att sätta betyg på alla spelarna, men jag vågar inte. I och för sig vet jag inte hur många av mina kollegor som läser detta så man borde kanske chansa men nej, jag håller igen.
Jag kan däremot ge mig själv en 1:a i betyg med formuleringen:
"Österbergs passningskvalitet var alldeles för låg och alltför ofta försökte han sig på omöjliga dribblingar som inte ledde någonstans."
Jag dribblade alldeles för mycket. Det är för övrigt en av många anledningar till att jag inte blev någon professionell fotbollspelare. Psyket är en annan..
Den andra delen spelades först till tre men på något outgrundligt sätt så blev det straffar. Jag vet faktiskt inte hur. Där höjdes dramatiken avsevärt då alla skulle slå varsin straff, och alla skulle stå i mål på varsin.
Båda lagen satte sina första två innan "Idol-Peter" klev fram och... Fransesco Totti-missade sin straff, chippen gick mitt i magen på Daniel Kristoffersson (?). Ajajaj, övertag för svart.
Säkra straffar följde därefter (jag Fredrik Ljungberg-satte min, i stolpen, på kollega Bergmans vad och in) vilket ledde fram till den sista och avgörande straffen. Exekutör? Jenny Modin.
I en monstruöst mansdominerad värld var trycket stort på den briljanta Aftonbladetreportern som visade sig bara bäst när det gällde och kallt rullade in den avgörande straffen bakom fotograf Wennman.
Snyggast? Undertecknads överhoppsmål.
Fulast? Än en gång Olof Lundhs oproportionerligt breda Inter-tröja från 1989.
Tuffast? Marcus Leifbys monsterbröstning på mitt stenhårda inlägg där han valde att trycka dit bringan istället för huvudet. Respekt!
Coolast? Satt och försökte tänka på något som knäcker mina skor men det finns inte. De är magiskt vackra!
Mest avundsjuk? Jag. På U21-landslagsspelarna. Tänkt att få spela fotboll på heltid.
Smärtsammast? Min fot. Skulle stila genom att trixa upp bollen och slå en halvvolleyyttersida till Bank på andra kanten men sparkade i marken och idag är min fot svullen och jag tycker synd om mig själv. Det är en tredje anledning till att jag aldrig blev någon professionell fotbollspelare. Skadebenägenheten och förmågan att alltid känna efter..
Förhoppningsvis blir det mer fotboll i veckan. För förhoppningsvis går Sverige till semifinal.
DÅ ska det bli tunnlar, I promise!
Kick off: 15.30, onsdag 17 juni 2009.
Pitch: Lilla gräsplanen bredvid den stora gräsplanen där U21 tränade de första Båstad-dagarna.
Rules: Full contact five a side football.
Tactics: 1-2-2 formations.
Ball: Umbro size 5.
Ideology: Michelsian Total Football meets Helenio Herrerian Catenaccio.
Plocka in folk som half can play footy, så kör vi. Pax för att vara Wernbloom.
/s
Så nu behöver ni inte undra längre varför alla grymma intervjuer från dagens presskonferens inte dyker upp förrän i kväll.
HELSINGBORG. I kväll brakar det loss. Sverige-Vitryssland. En enda match som avgör hur hett det här mästerskapet blir. Seger och det kan bli ”Småkronorna”-feber. Förlust och allt döden dör.
Fotbollsverige.se:s team under detta mästerskap sitter just nu i en silverfärgad (okej då, grå) Volvo S60 på väg från Helsingborg till Malmö. Efter en finländsk hjälteinsats följt av en sen natt och ett hetspackning nu på morgonen glider vi nu förbi Barsebäck. Bättre kan det inte bli.
***
Såg ni finnarna i går? Mäktigt. Nummer 16, Perparim Hetemaj, den kan nog bli något. Även om han bör lära sig värdera lite bättre. Den killen hade aldrig fått chansen i ett allsvenskt lag.
West Hams mittfältare Mark Noble blev utsedd till matchen lirare och som tack för det fick han en buckla så stor så att man inte kan låta bli att undra hur enorm den pokalen som laget som vinner hela turneringen får.
***
Jörgen Lennartsson är en glad prick. På gårdagens presskonferens ringde en Expressen-reporters mobiltelefon (som han lagt fram för att spela in med) på bordet varpå Lennartsson svarade och sa ”nej, han är uppe på rummet med någon annan” och sen räckte över luren med orden ”det är din fru..”. Hade varit kul att se oddsen på att Lagerbäck gör något liknande innan han slutar som kapten.
Lite synd dock att han inte vill ge sig på en jämförelse med Lagerbäcks mannar. Han säger att uppgiften är dels att fostra spelare för a-landslaget men också att prestera just nu. Hade varit intressant att se hur det avspeglar sig på taktik, spelfilosofi etc. Men det är väl en annan gång, I guess.
***
Martin Olsson får inte starta i kväll, tyvärr. En frejdig spelare, skön inställning. Väldigt formad av Premier league, inte direkt stöpt för den svenska modellen. Han har bjudit på helgens fotbollshöjdpunkt när han i veckan körde en Messírajd och lurade Mikael Lustig så det bara sjöng om det. Efteråt fick han en high five av Lennartsson som gapade ”Vet du vem Ingemar Stenmark är?”. Ge oss lite slalom mot Vitryssland...
En annan som kan ta ut svängarna är kollega och chaufför Joakim Österberg. Jag har nog aldrig varit med om så många u-svängar under så kort period. Å andra sidan, det är ju U21 EM så vi jobbar mot 21...
***
Streakarna i går var väl inte direkt till fördel när Sverige ska söka EM 2016. Hur tänkte man där? Och vad gjorde vakterna? Eller snarare, gjorde inte? Känns som norrmännen är sådär nöjda med den insatsen eftersom att Danmark redan känns diskade som alternativ.
Ris a´la Malta blev en munsbit trots Sveriges sämsta halvlek någonsin (?). ”Det finns inga blåbärsländer längre” säger Lagerbäck ofta inför landskamper mot typ Luxemburg, Liechtenstein, San Marino och Luxemburg. Ehm, jo? Förlorar man mot Sverige trots den första halvleken så är man fan inte ens ett blåbär.
***
U21-pepp? Jovars, lite. Kom hem från Göte Borg i går, vilodag (dvs jobb) på hemmaplan i dag, till Katrineholm (partystaden #1) i morgon för kusinens student och sen i expressfart (nedå, skoja, jag ska åka med SJ) till Båstad på söndag morgon. Det är ett hårt liv, men någon måste göra det.
Tog mig i går ett snack med de som ska veta hur det går i dagens match. Tre frågor till fyra journalister.
1. Hur bra är Malta?
2. Kan Sverige tappa poäng i den här matchen?
3. Vilka vill du se i startelvan?
Simon Bank, Aftonbladet 1. Med eller utan Mifsud? Det hade varit ett hyfsat allsvenskt lag, bättre än Ljungskile. Ett bottenlag som kanske skulle hängt kvar.
2. Nej, Sverige kan inte tappa poäng, även om dom säger att Malta har gjort ett jätteresulttlyft. De har sitt anfallsvapen Mifsud borta och Sverige har totalt överlägsna kvaliteter. Jag tror inte att Maltas backar klarar av att handskas med Zlatan.
3. En vänsterback som är vänsterfotad, Wendt eller Safari, hellre Safari som är mer uttalat offensivt och har en bra vänsterfot. Anders Svensson går in på mitten så löser sig det naturligt och så måste vi ha en ny forward där jag kanske helst ser Bergs snabbhet före Viktor Elm som kan komma in senare istället. Hysén ser jag snarare på en kant, i ett längre perspektiv kan jag inte se honom som en internationell forward.
Olof Lundh, Fotbollskanalen 1. Tror inte dom klarat sig särskilt bra i allsvenskan, deras bästa spelare var en hyfsad stjärna i norska ligan. Det är ett riktigt skitlag och allt annat än att Sverige vinner med fyra, fem mål är en skräll.
2. Nej, finns inte på jorden. I så fall får Lagerbäck gå på sekunden.
3. Hade tänkt Viktor Elm bredvid Zlatan och så vill jag gärna se Safari som vänsterback. Tyckte Vitkor bidrog med positiv energi, han löper i djupled och har bra form och självfrötroende. Marcus Berg gör det i en bättre liga än Hysén och har gjort mer mål under längre tid.
Henrik Skiöld, TT 1. Lite som ett b-lag till Nordirland eller liknande. Dock utan irländarnas fysik, arbetskapacitet och inställning.
2. Ne, inte som läget är nu. Det här är inte bara en match i mängden som Sverige ska vinna. De kommer från en förlust och det finns inget annat val än att vinna, och då går du in med full koncentration.
3. Defintivt Safari in i laget. Han borde varit där redan mot Danmark. Johansson på höger, finns inget annat alternativ. Det hade varit kul att se Källström och Viktor Elm tillsammans, för mig veterligen har de aldrig spelat tillsammans. Marcus Berg före Hysén. Jag menar Berg har vräkt in mål i Groningen och han har trots allt varit med i landslagssammanhang i ett års tid. Med all respekt för det Hysén gjort i allsvenskan så halkar han in på ett bananskal.
Anja Gatu, Sydsvenskan 1. Jag har inte sett dom överdrivet många gånger, en bra dag kan alla allsvenska lag slå Sverige, speciellt nu kanske och Malta är nog inte sämre än så.
2. Ja, det tror jag. Sverige har fortfarande inte övertygat med ett eget spel. De har bara spelat bra mot Spanien och Portugal där de kunnat försvara sig ur matcherna och eventuellt fått till någon kontring. De klarar inte av att föra matcher och har få idéer hur man spelar offensivt. Det är inga givna tre poäng, det ska vara det men är det inte i det här läget.
3. Adam till höger, Safari till vänster. Rasmus Elm över till vänsterkanten och Seb Larsson till höger för hans grymma inlägg. Då kan Elm gå in lite i banan och Safari komma på utsidan. Viktor Elm på innermitten tillsammans med antingen Källström eller Svensson. Där vacklar jag verkligen.
Andres Guglielminpietro, Tonic Chabalala, Have-A-Look Dube, Robert Acquafresca. Tunga fotbollsnamn allihopa. Men när Estland U21-landslag bytte in nummer 16 i 80:e minuten i tisdagskvällens match mot Sverige fick den spelaren alla namnen att blekna å de grövsta. Ken Kallaste. Say. No. More.
The Man, The Myth, The Coldest.
***
Känner inte att jag kan undanhålla er den kompletta laguppställningen för esterna. Luhakooder, Sillaste, Stüf är för bra för det.
Estland: 1 Stanislav Pedõk - 2 Taijo Teniste (14 Andrei Veis 46'), 4 Aleksei Jahhimovits, 5 Igor Morozov, 3 Martin Tsegodajev - 6 Eino Puri, 8 Andre Frolov (13 Armand Naris 90') - 7 Ats Sillaste (17 Rasmus Luhakooder 80'), 10 Sergej Mosnikov (15 Eerik Reinsoo 72'), 11 Siim Luts (16 Ken Kallaste 80') - 9 Edwin Stüf (18 Juri Jevdokimov 54').
Det strömmar oavbrutet in mejl från ladies & gays ute i vida världen som vill att jag ska lägga upp bilder på mig själv i bloggen som de kan ha som skrivbordsunderlägg. När nu min före detta kollega Michal telefon/msn-terrade mig hela morgonen om att jag bör köra ”dagens outfit” så kan jag inte gömma mig längre. Så, min damer, herrar, vänner och fiender. På allmän begäran... just for you.
T-shirt: Disney, 179 kr
Tröja: Whyred, 500 kr
Jeans: Gant, lånat av farsan
Skor: Nike någonting, 649 kr
Kallsipper: WE, ingick när man signade nån prenumeration
Strumor: Vita
Accessoar: Klocka från Casio, gåva
Och nej, jag orkade inte hitta autofoto-funktionen.
Ni kanske tror att fotbollsmediabranschen bara består av nördar, mediakåta eller folk som bara gillar att snacka/skriva? Ni kanske tror att mediafolk generellt sätt är ganska så trevliga och bra på att bemöta människor?
Det stämmer till stor del. Men det finns rejäla undantag.
Jag har nämligen kommit över exklusiva pics från dagens landslagsträning på nygamla, gamelnya stora Nya Ullevi.
Känsliga läsare varnas
Ni andra kan scrolla...
Kepsen, solglasögonen, den stulna datorn. Alla verktyg för Bonnierligans dagsverke (läs stolhuliganism). Hade jag haft photoshop hade jag förstås ”blurrat” ansiktena men nu slipper flashback-töntarna skapa en tråd av detta.
Konstaplarna blev så rädda för Bonnier-huliganerna att de tittade åt ett annat håll och låtsades som ingenting.
